Av Eicorns medgrundare Christian Lauritzen

”Älskling, hjälper du mig att hacka löken?”
”Visst, ge mig bara ett par minuter. Jag är på jobbet, i ett möte!”
”Åh, förlåt, jag såg inte att du var i VR.”

Det här är inget omöjligt scenario. Du går till jobbet genom att ta på dig din Virtuella verklighet/VR set, i den virtuella miljön möter du kollegor och gör det som du brukar göra. Teknologin har funnit länge och har gradvis förbättrats. Men under sommaren 2016 hände en något som förändra hela marknaden, över 100 miljoner människor fick direktkontakt, eller blev indirekt introducerade till Argumented Reality, AR i samband med att Pokemon Go lanserades. En konsekvens av detta är att det kom nya idéer och nya behov skapades, vilket innebär att en mängd av VR och AR relaterade föremål och applikationer utvecklas i detta nu. VR och AR är ännu inte naturliga delar av vårt vardagsliv, men vi närmar oss en sådan verklighet snabbt. Nyligen läste jag om en brittisk bank som testade att intervjua kandidater i VR, och nya exempel på användning kommer dagligen.

Men hur fungerar den virtuella världen som en naturlig mötesplats? Det är idag möjligt att bestämma ett möte i virtuella världen vilket det har det varit under en lång tid. Du kan chatta och interagera som avatarer, men det är fortfarande något som saknas. För de flesta människor blir inte ett VR möte den wow-upplevelse som skulle kunna göra det till en naturlig mötesplats och jag tror att det är för att människor gillar att se varandra, inte avatarer.

Jag misstänker att ett av de största hindren för det stora genombrottet för VR och AR som mötesplats är att de inte inkluderar alla de mänskliga komponenter som ett fysiskt möte innebär med blickar, ansiktsmimik och kroppsspråk. Det är enkelt att bli van vid användandet av VR-glasögon, men det är svårt att vänja sig vid att vara blind när det kommer till att läsa de människor som du möter. Det är okej att vara i den virtuella omgivningen men det är inte tillräckligt att bara se modeller utav de människor som du interagerar med. Men vänta ett slag! Vi kan ju se allt det där i en videokonferens! Det är sant men där har du inte den spatiala/rumsliga upplevelsen, vilket gör att det blir ett fattigt substitut till ett möte i verkligheten. En 3D videokonferens skulle dock ta oss ett steg närmare.

Det mesta av utvecklingen inom VR och AR ligger på upplevelsen av att vara inne i den virtuella miljön, och denna upplevelse blir kontinuerligt bättre och bättre. Till följd av detta har en mängd nya enheter gjort intåg på marknaden, Sony VR kommer att finnas i affärerna imorgon, vilket verkligen tar VR in på spelmarknaden. HTC Vive och Microsoft HoloLens och Oculus visar god visuell prestanda. Google erbjuden en budgeterad upplevelse med sitt kartong kit som gör din mobil till en VR enhet, vilket i sig är fantastiskt och har sålt över 5 miljoner kit. Men fortfarande är grundkonceptet det samma som det varit de senaste 20 åren, det har bara blivit enklare och mer tillgänglig, och är nu även mer spritt.

Jag tror att det stora genombrottet för att få människor att spendera tid och mötas i VR kommer när en VR enhet kan fånga personen som använder den, när de kan addera den mänskliga känslan. Det är svår att säga hur en sådan lösning skulle se ut. Kanske innebär det VR/AR glasögon med fler inbyggda kameror som fångar bäraren, som jobbar tillsammans med att överföra en bild av bäraren som om inga glasögon användes. Ögon och uttryck skulle vara synliga trots headsetet. Kanske får vi se kombinationer av externa 3d kameror tillsamman med enheter som inte skymmer ansiktet eller ögonen. Det finns redan coola exempel på sådana tex Samsungs patenterade kontaktlinser med inbyggda displayer. Det finns även utrustning som göra laserprojektioner direkt på näthinnan (VRD). Och så småningom kommer vi troligen att ha projektioner direkt på vår optiska nerv eller till och med rakt in i vår visuella cortex (experiment görs på möss). Vem vet?

Det får tiden utvisa. Poängen är att mottagaren kommer att höra dig, se dig, kunna läsa din ansiktsmimik och ditt kroppsspråk precis som i verkliga livet. Du kommer att vara synlig digitalt och du kommer att kunna kommunicera på ett sätt som ligger väldigt nära hur du kommunicera i den fysiska världen. Det kommer helt enkelt att vara en mötesupplevelse väldigt lik den i verkliga livet. Men så klart, din projektion kommer sannolikt att bli digitalt förbättrad, lite slätare hud, bättre hår, andra kläder, kanske till och med en annan kroppsform? Detta kan redan göras idag, men den största fördelen är att den icke verbala kommunikationen kommer att inkluderas, de subtila nyanserna kommer inte att tappas. Med en sådan lösning tror jag att vi ha en game changer/ett marknadsskifte. Det virtuella mötet kommer att vara bra nog att ersätta det fysiska mötet. Det i sig självt kommer att ha rätt många spännande konsekvenser, även på transportindustrin.

Jag hoppas verkligen att få se fler projekt och ventures som kommer att överbygga detta gap. Innan dess kommer det fysiska mötet fortsätta att vara det man föredrar i de flesta situationer. Potentialen hos VR och AR som ett naturligt sätt att möta människor i vardagen finns och även om VR utrustningen blir mer tillgänglig för allmänheten kommer den att förbli vilande, till dess vi på riktigt kan se den vi möter.